I Psaltaren 31, introducerar David för oss uttrycket ”hemligheten med Guds närvaro”. Han skriver, ”Hur stor är inte din godhet som du förvarar åt dem som fruktar dig och som du i människors åsyn visar dem som flyr till dig. Du tar dem i ditt ansiktes beskydd mot människors sammansvärjning. Du gömmer dem i din hydda undan elaka tungor.” (Psaltaren 31:20–21, SFB).
David säger något mycket grundläggande här. I Gamla Testamentet, var Herrens närvaro nära förknippad med arken. Israels folk trodde att där arken var, där var Guds närvaro. Så vart än folket reste, tog de arken med sig. Vi ser ett liknande exempel på denna tro som rör Guds närvaro och arken, i 1 Samuelsboken, kapitel 4.
Satan fruktar i hög grad Herrens närvaro i våra liv. Han darrar av blotta tanken på den troendes närhet till Kristus. När hans demoniska flock ser att du varje dag ber i den himmelska Faders närhet, ropar hela helvetet ut; ”Gud är med denna troende. Den här har den gudomliga närvaron. Vad kan vi göra mot sådana?”
Det är därför Satan gör allt i sin makt för att beröva dig Herrens närvaro i ditt liv. Det är därför han vill tränga ner i din själ med tvivel och rädsla. Han vill att du ska dräneras på all kraft, och han använder allt han kan, även ”bra” saker, för att hindra dig från att tillbringa tid med Jesus. Han vet att du genom tid med Kristus, gör dig segerrik över rädsla och oro i denna tid.
Guds ord säger åt oss att ”be ständigt”. Detta är outtalad, tyst bön, varsomhelst och närsomhelst. Jag har börjat tro att mina viktigaste böner, är de tysta viskningarna av tacksägelse som jag ger Honom under hela dagen. Detta gör att jag hela tiden håller mig medveten om Anden.
All sann styrka kommer från att närma sig Gud. Måttet på vår styrka, står i proportion till vår närhet till Honom. All styrka vi någonsin kommer att behöva, får vi genom vårt eget, hemliga böneliv. Om vi bara närmar oss Kristus, drar han sig närmre oss, genom att ge oss daglig styrka och kraft. Detta är hemligheten med Guds närvaro.