Se, nu är den välbehagliga tiden; se, nu är frälsningens dag (2 Kor 6:2, min kursivering).

Detta budskap är avsett för alla som har avfallit från Herren. Avfall är en biblisk term som betyder ”falla ifrån, vända bort, avfall.” Enligt aposteln Paulus, som skrev ovanstående vers, ”är idag barmhärtighetens och nådens dag.” Med andra ord: Om du någonsin planerar att tro, så är det dags nu.

När världen verkar skaka kommer ett folk att framträda som vet hur de behåller sin styrka mitt i allt detta. Dessa är människor som närmar sig Herren i kristider.

Enligt Skriften kommer det inte att ha någon betydelse för dessa människor om månen och stjärnorna faller från himlen, eller om bergen skälver och faller ner i havet. De kommer fortfarande att ha tro på att Herren räddar dem, och de kommer inte att få sin tro skakad av något som kommer.

Jag har en fråga till dig: Vad kan Guds folk göra för att påverka Herrens hjärta i tider av förestående domar?

Vi ser naturkatastrofer i en skala som vi aldrig tidigare skådat, tidvattenvågor, orkaner, bränder och översvämningar. Jag tänker på den skakande förödelse som orsakats av tsunamin i Asien, orkanen Katrina, jordbävningar i Indien och Pakistan.

Aposteln Paulus talar om ett omfattande avfall som skall komma över jorden i den sista tiden. Vad menas med avfall? Det är ett avvisande av en sanning som man en gång trott på och bekänt. Med andra ord så är det en separation från Guds sanningar. Om detta skriver Paulus:

När det gäller vår herre Jesu Kristi ankomst, då vi skall samlas hos honom, ber vi er, bröder, att inte strax tappa fattningen och bli uppskrämda…Låt inte lura er på något vis. Ty först måste avfallet ske…(2 Tess 2:1-3).

Vår verksamhet har arrangerat många konferenser för pastorer under de senaste åren. Under dessa konferenser har jag avsiktligt aldrig undervisat om hur man predikar. Jag brottas tillräckligt med min egen förkunnelse och skulle inte vilja ge råd om hur någon annan ska predika.

I psalm 27, bönfaller David Gud i en allvarlig, innerlig bön. Han vädjar i vers 7, "Hör, Herre, när jag ropar, visa mig nåd och svara mig." Hans bön är fokuserad på en längtan, en ambition, något som helt har uppfyllt honom: "Ett enda ber jag Herren om, detta begär jag." (27:4)

David vittnar. "Jag har en bön, Herre, en begäran. Det är det viktigaste målet i mitt liv, min ständiga bön, det enda jag längtar efter. Och jag vill söka efter det med allt som är i mig. Detta enda mål förtär mig."

Matteus skriver att Jesus talade till folkmassorna i liknelser: Allt detta talade Jesus till folket i liknelser. Han talade endast i liknelser till dem, för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten: Jag vill öppna min mun för att tala i liknelser. Jag skall förkunna vad som har varit dolt sedan världens skapelse. (Matt 13:34-35)